pudelz

Fast att Åsa kan vara som ett litet gult monster att rida ibland så är hon samtidigt så snäll och go bara jag ber (lurar) henne. Citerar Åsas uppfödare "en fjordhäst tvingar man inte till något den får man lura)

 

Som i fredags då jag skulle vidare till Borås efter jobbet men ville ändå hinna rida Åsa en sväng innan jag åkte. Så jag hämtade mitt bettlösa träns i stallet och tog på henne det i hagen. Och tog henne till den hagen jag brukar träna dressyr i och hoppade upp barbacka och red en halvtimme. I alla gångarter kan jag tillägga!

 

Tyvärr tror jag inte alla på långa vägar har möjlighet att rida sin häst så "fritt" vilket är synd för jag tror man tränar både sig själv och hästen på ett bra sätt. Inte sagt att jag är något proffs på detta för det är jag verkligen inte :-P

 

Men det går nästintill lika bra, jag arbetade på volt och tränade på halt och ryggning, allt med mitt kroppsspråk till hjälp. Då det bettlösa tränset är som att rida med en grimma med tyglar och då blir det även rätt mycket upp till hästen att verkligen lyssna på ens singnaler.

 

Jag har gjort det tidigare men då endast ridit ut! Men denna gånga jobbade jag alltså lite mer seriöst med henne och hon var så redig så.