pudelz

Jag verkar aldrig bli frisk, var hemma ons-fre förra veckan eftersom jag var dunderförkyld och känner min fortfarande snörvlig men jobbar i alla fall. Men då är kollegan sjuk istället och flera personer till tydligen så jag har fått göra jobb för två på en person! Men jag behövde inte göra alla trappor så de var ju skönt i alla fall.

Men imorgon hua mig.....Då börjar vi jobba kl 5 normalt och för att jag ska hinna någolunda själv så får jag börja 4-4.30 någonting. Och då har jag en halvtimme restid först....har redan ångest men nog om det.

 

 

Var till ULLARED i helgen och shoppade loss trots förkylningen i kroppen men detta hade vi planerat innan jag blev sjuk. Och det fanns mycket skoj att köpa och det var en massa folk där men det hade vi redan väntat oss.

 

Köpte nya boots och benskydd till Åsa som jag provred med idag.

 

Nu har jag inte bloggat på ett tag men hunnit testa några nya saker, i alla fall nya för mig.

 

 

Helt ok fast jag inte är ett jättestort fans av risifrutti men var ju tvungen att testa bara för att :-)

 

Glögg med Hallon och Lakrits, den var ingen höjdare enligt mina smaklökar.

 

 

Den var helt okej till kaffet om man gillar saltlakrits och chokladbollar och det ska  tydligen finnas med Dumlesmak också med den var slut när jag köpte dessa.

 

 

 

(Bilder lånade från google sökningar på respektive sak)

 

 

 

I söndags ställde jag och Åsa upp i KM i dressyr x2 Töreboda hästklubb och Skaraborgsfjordhästförening (Skbff). Och med tanke på våra träningsmöjligheter i form utav skog och grusvägar utan hörnpasseringar och bokstäver så är jag väldigt nöjd över Åsa.

 

Vi började med LC:1 som starttade lite galet för Åsas del då hon troligen andades in ridhussanden och hostade sig igenom första volten i trav stackarn. Så där kom vi lite ur balans kan jag väl säga men resten flöt på ok, bara jag där uppe som hade bhövt slappna av lite mer i kroppen tror jag. Men vi slutade på 58,14% helt ok för att vara andra dressyrstarten i Åsas liv.

 

Sen var det dags för LB:1 Åsa var lite trött men jag betydligt mer avslappnad i kroppen så själva formen på Åsa var mycket bättre. Meeeen jag glömde av mig så jag red fel väg en gång vilket betyder -2p i protokollet. Så 59,65% kändes ändå mer än ok för en debut i LB:1. Och då kan jag tillägga att jag endast ridit igenom de programmet EN gång innan tävlingen. (Kan ha varit därför jag red fel)

 

 

Och nu till placeringarna i Fjord KM 3a utav 3st, där alla rider på sin nivå och sen räknar man på %. vi red LC nivå.

 

LC:1 klassen 5a utav 7st

LB:1 KM för Töreboda 4a utav 6st

 

 

 

Att jag aldrig lär mig att ALDRIG lämna något som är det minsta ätbart på köksbordet!

Som idag då jag drabbats av eländes sjukdomen förkylning igen! Och har haft grymt ont i halsen så jag köpte mig ett packet Strepsils för rena rånet 59kr för ett ynka antal tabletter. Och även en ask Alvedon som jag la på köksbordet när jag kom hem idag.

Sen la jag mig för att vila, blev visst 2 timmar men mina askar låg kvar eftersom jag var hemma men inte tänkte jag på det när jag gick ut för att fodra hästarna.

 

För att så fort jag lämnat huset så börjar min kära mellanpudel Caktus utforska huset och hittade då min ask Strepsils, tur i oturen att han valde den framför Alvedonen.

 

Så när jag öppnar dörren när jag kommer hem så är Caktus i full gång att förstöra min ask Strepsils, kartongbitar överallt och 1 hel tablett var borta och två till tuggade på!

 

 

 

 

 

Så nu är det bara att hoppas på att hans mage fixar att äta Stepsils!

 

Hoppla!

En släng av blogglust kom över mig så det blir ett sammanfattningsinlägg om allt möjligt som jag kommer på:-)

 

Åsa har fått en nitad hov med förhoppning om att sprickan på framhoven ska växa bort men den i bak är lite mer tveksam så det blir troligtvis djurklinik för att kolla upp det.

 

Har tävlat DM i agility med Caktus i både lag och individuellt ingen disk men inga resultat att tala om. Har även varit i Kumla och dubbeldiskat mig och i Vårgårda på världens segaste tävling. Det tog 6timmar mellan mina starter behöver jag säga mer.....kom i alla fall på 11 plats utav ca 40 starter i ena loppet och de andra diskade vi oss bland 70 starter men det visade sig att vi inte var ensama då 52% totalt var diskade i den klassen. Så det var ingen lätt bana men rolig!

 

Klippt lejonklippning på katt! Vet att det är väldigt delade meningar om att klippa katter men det var Mickes långhåriga Chilla. Och med den långa och tjocka päls hon hade så var det med all säkerhet skönt för henne att bli av med lite och lättare för Micke att hålla ordning på. Och det växer ju ut!

 

Anmält mig till Dressyr KM för SKBFF i LC:1 och KM för Töreboda hästklubb i LB:1 med Åsa på söndag och det känns nervöst.....Det var ju Åse som var min dressyrponny :-( Men vi testar det får bära eller brista så får det bli!

 

 

 

Hoppla!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu var det väldigt längesedan jag skrev något här eller överhuvudtaget loggat in på min blogg. Men det har nämligen hänt något rätt så jobbigt vilket säkert många av er som läser redan vet. Jag har förlorat min kära Åse.

 

Besöket på Husaby slutade med att jag och min mamma fick åka hem med tom transport. Allt gick så fort, allt känns så overkligt, tårarna kommer då och då även nu när jag skriver men det är ändå skönt att skriva lite.

 

Denna gång fick vi en annan veterinär än gången innan och hon var verkligen toppen, den förra var säkert oxå duktig men gav mig en anningen falska förhoppningar har man ju insett. Sen var även hovslagaren där denna gång som jag redan hade sagt till om gången innan men det blev en miss!

 

De röntgade även denna gång och studerade bilderna och såg att speciellt en av alla sprickor hon hade ledde upp i hovbenet. Usch va ont hon måste ha haft men inte velat visa det vilket veterinärena sa var vanligt på kallblod de döljer smärta så länge som går.

 

De bedövade hoven och hoppades på att de skulle fungerat att rätta till det medan hon stod upp men det visade sig väldigt snart att de inte alls gick utan hon skulle bli tvungen att sövas och läggas ner för att de ens skulle vara möjligt att försöka få ordning på det.

 

Men en operation var inte så "bara" de skulle i stort sett  ta bort bägge framhovarna eftersom hon hade stora sprickor i båda. Inte 100% att de skulle bli bra och ett enormt efterarbete och i stort sett skulle hon få leva på kliniken ett bra tag framöver, alltså köras in och byta gips/bandage m.m. månader framåt och självklart skulle hon även ha ont. Vet faktiskt inte ens om försäkringsbolaget hade gått med på operation även om vi absolut velat det.

 

Så att som djurägare förstod både jag och mamma att vi vara tvungna att tänka på Åse och ta det enormt svåra beslutet och säga farväl för alltid.

 

Det var grymt tungt och allt på en gång som säkert de flesta som förlorat ett djur vet och speciellt när de inte fått leva hela sitt liv då Åse var inne på sitt 7e år.

 

Och en liten tröst i det hela är att jag hade inte kunnat påverka det hela nämnvärt då det var hennes kropp som gav sprickorna. Alltså ej dålig hovvård, foder mm. Men de jobbiga är att Åsa är ju halvsyster och har också sprickor i sina hovar så just nu är hon som en porslinshäst för mig.

 

Eftersom hon har trampat av sig en sko och jag är livrädd för att den hoven ska spricka mer än vad den redan är. Men hovslagaren kommer imorgon och då ska jag även diskutera Åsas hovar med honom och troligtvis blir det besök på kliniken även för henne. För om det går att stoppa i tid på något sett så måste jag göra det för detta fixar jag inte en gång till.