pudelz

Min vardag, agility och fjordhästar

Casper

Kategori: Hund

Ja pratade med veterinären i fredags igen och då hade de andra proverna kommit och de var de inget fel på. Men även röntgenplåtarna var granskade och de hade hittat skuggor på två diskar i nacken så där är den troliga orsaken. Så de bad mig fixa en nackkrage till honom för stöd och värme.

Och eftersom jag är så smart;-) så kom ja på att en sån där fuskpolo som man kan använda till barn hade ja låg ibland hundtäckena eftersom Caktus hade den som täcke när han var en liten valp. Så den har han nu och han får fortfarande smärtstillande men skriker då och då. Så ev. ska vi behandla med kortison istället men ja ska prata med vet. igen nu i början på veckan eftersom han antagligen även ska kastreras då den ena tesikeln så lite konstig ut så de tyckte de kunde vara lika bra. Men de har inget med nacken att göra men då skulle de kollas upp om vi skulle börja med kortisonet efter operationen i så fall.

Sen ska de även tas en ny röntgenplåt på nacken och se hur de ser ut. Själva diskskadorna läker ut av sig själv men de kan ta sin tid.


Hittade den här texten när ja googlade på diskbråk hos hund och de är skrivet utav veterinären Berit Wallin Håkansson, och ja tycker att de stämmer in rätt bra på Casper.

 " I lindriga fall kan hunden vara nästan normalt rörlig men ha mycket ont när den gör vissa rörelser. Redan oron för att man skall röra vid det smärtsamma stället kan få den att skrika och värja sig. Även den snällaste hund kan nafsa ifrån sig vid diskbråck - ett fenomen som människor som varit i motsvarande situation säger sig ha lätt att förstå."



Vov!

Kommentarer

  • Monica säger:

    Först måste jag gratta till alla agilityframgångar du och cactus har haft =) Jätteroligt att det funkar med honom, det är du värd!



    Inte roligt med Caspers nackvärk. Paddi hade ju diskbråck i nacken. Fick ju det ett halvår innan han somnade in. Han lekte lite med Doris kvällen innan och på morgonen skrek han när han skulle försöka kliva upp ur sin bädd. Veterinären behövde bara se honom en kort stund så visste hon vad det var. Han kunde inte lyfta huvudet över huvudtaget, jättestel var han. Han blev bättre när han fick sova på en fastare bädd, värme för nacken och inget koppel utan antingen lös eller sele. Han åt smärtstillande första 14 dagarna. Hade stora problem med att resa sig från liggande men sedan tuffade han på men han gillade inte att Doris ville leka med honom. Han hade inte samma fart i sig heller efter diskbråcksdebuten.

    Hoppas att han kryar på sig lillCasper.

    Kram

    2011-05-15 | 22:07:09
    Bloggadress: http://furstegarden.wordpress.com

Kommentera inlägget här: